Detta magazine låg på min moders bord.
Det är en intervju med mig angående narkotikan som krackelerar vårt samhälle och därmed skadar många unga invånare.
Att detta sker utanför våra skolor, på stan, ja nästan överallt är en intressant men också skrämmande reflektion.
Orden är ledsamt nog många gånger tomma från styrande, och de icke ifrågasättande människorna fortsätter sin vandring i livet utan att bry sig.
Sover vår civilisation eller bryr sig ingen om något mer än det som rör dem själv i sina liv?
Bara en iakttagelse när det gäller ganska mycket!
Man kan undra om det är så vårt samhälle och framtid skall fortsätta att se ut?
Eller skall empatin, solidariteten, respekten, stabiliteten och ett tryggt samhälle vara ledstjärnan?
Kanske bara min önskan och dröm.
Men detta bär jag med mig i mina val för en mer kärleksfull vacker framtid där människor och styrande bryr sig om varandra.
Detta är i alla fall min vision!!!
Hi, this is a comment.
To get started with moderating, editing, and deleting comments, please visit the Comments screen in the dashboard.
Commenter avatars come from Gravatar.